Modern dokumenterar I Januari

Korvgrillning uppe på Fjärås bräcka.

Vi tog en promenad upp till Bräckan och vattenpumpen och åt de sista pepparkakorna och tittade på utsikten.

Badar gör hon varje dag. Hon älskar att utforska hur vattnet går att hälla från hink till hink, hur det känns att doppa luggen under vattenytan och hur roligt det är att skvätta på mamma som inte alls badar för tillfället.

Tjurig är hon i alla väder. Och så blev “ninen” blöt i snön också. Blä! ropade hon flera gånger i samband med sitt första riktiga möte med snö. Men det blev en utflykt till fåren och hästarna ändå och en promenad i den friska kylan. Och snön var kanske blä för att den fastnade på “ninen” och overallen men den var också ganska god att stoppa i munnen.

Jag trodde aldrig att de skulle leka med varandra eftersom det ändå är fyra år mellan dem. Men det gör de! Jag kommer ihåg när Ofelia var 6 månader och vi var på landet och Vincent började spexa för Ofelia där hon satt i sin matstol. För första gången någonsin började hon skratta åt det han gjorde (och då menar jag ett sånt där bubbligt skratt som inte ville ta slut ni vet). Jag kommer ihåg det så tydligt för jag blev så himla lycklig av att se dem tillsammans. Han gjorde henne glad och han blev glad av att hon blev glad av det han gjorde. Nu är det de stunderna jag värderar allra allra högst. När de leker tillsammans. Då är det liksom okej att det blir högljutt, att de varvar upp varandra trots att det snart är läggdags. Då är det okej att hela badrummet blir blött. Bara de får ha kul tillsammans. Då kan jag ryckas ur min vardagsrutin, alla måsten, allt skyndande. Då kan jag sätta mig ner och bara lyssna på deras skoj och skratt. Det är då jag vet att det är de små stunderna som betyder något, det är då jag vet att jag redan har allt det jag behöver.

Pappa är helt klart en av de roligaste och bästa personerna som finns.

Dagen började med ösregn så vi stannade hemma och spelade Jakten på den försvunna diamanten och gjorde belgiska våfflor med våffeljärnet vi fick i julklapp. Bästa dagen enligt Vincent och Ofelia och kanske enligt mig och Anders också.

Ofelia drar gärna ner blöjan titt som tätt och tycker att det är jättekul. När den ska upp är det inte lika lätt, rumpan är ju så i vägen.

Buset innan läggdags.

Livet är i alla fall inte långtråkigt med barn. En helt vanlig grå dag kan man få gå på disco med en flygande Spindelman och dansant suris.

Så stolt över sitt livs första teckning till Vincent.

På äventyr bland knappar och vred i tvättstugan.

Min älskade lilla tjuris som bara blir gladare och gladare med tiden. Men såna här gapskratt inträffar inte hur som helst. Det krävs något RIKTIGT bra, som att Vincent snurrar henne i pappas kontorsstol i vardagsrummet. Och så får man vara jävligt snabb med kameran.

Det hände inte mycket idag. Det var bara en sån där dag ni vet. Men vi gick i alla fall ut i trädgården. Höjdpunkten för Vincent var när han åkte rutschkana och krossade isen på marken med rumpan. Det tyckte han var så roligt! Rätt var det var så såg jag inte Ofelia någonstans. Då hade hon för första gången klättrat upp i lekställningen. Så klart! Hon är inte ett dugg rädd den lilla våghalsen. Sen klättrade hon ner och ville ut. Iväg från huset och trädgården. Men det började bli mörkt så vi hade ingen plan på att gå någonstans. Det slutade så klart med att hon blev jättearg och klättrade upp på grinden och försökte öppna den genom att dra i den med allt vad hon var värd.

Varför sitta i soffan när man kan sitta på soffan?

Jag var trött idag, riktigt trött. Satt i soffan och kom på att barnen inte körde sitt vanliga race fram och tillbaka i vardagsrummet. Upptäcker detta i köket. “Vi gör tisdagsmys mamma” sa Vincent hemlighetsfullt och med en blick som avslöjade att han visste att det var lite busigt men vilken trött mamma säger nej till tisdagsmys liksom.

Det nya är att sätta sig i den här korgen och sen proppa i så många gosedjur det bara går.

Jackan på, simglasögonen på, dags att stänga jackan och gå ut!

Innan läggdags hoppar hon ofta upp i Vincents säng och lägger sig under täcket där. I dag satt Vincent i sängen och kollade på sin surfplatta och det var så spännande att titta tillsammans med honom.

Ofelia fyllde två år idag! Dagen började med sång och presentöppning. Sen blev det ett litet födelsedagsbad och lek med presenterna och hopp i sängen med storebror. Vid lunchtid åkte vi till Bräckan och grillade och lekte med barnen. Sen när vi kom hem så var det nästan som att jag fyllde år, för Ofelia somnade på mig. Det har hon inte gjort sen hon var bebis. Jag skulle egentligen göra lite saker under hennes vila men det struntade jag i, jag bara låg där och kände hennes hjärta slå mot mitt. Det var längesen vi andades ikapp. Efter vilan blev det lek med presenter, Ofelias favoritmiddag köttbullar med mos och sen glass och blåbär vilket resulterade i ännu ett bad. Två bad på en dag måste betyda att det har varit en bra dag va?

En vanlig syn i vårt hem. Ofelias lilla ansikte som tittar upp över bänken på en när man är i köket. Ofta ropar hon också “meja!” och vill ha mer av det hon äter/dricker. Väldigt ofta handlar det om mloom (mjölk) som hon älskar.

Ibland är detta det “lättaste” sättet att få Vincent att komma till toaletten för att borsta tänderna på kvällen. För det är ju cirkus aldrig kul att lägga sig.